I förra inlägget nämnde jag att jag hade publicerat min översättning av det eminenta kalendergeneratorprogrammet RomCal (www.romcal.net). Översättningen och modifieringen var ett tidsödande men principiellt hyfsat enkelt projekt - något förenklat kan man säga att jag modifierade befintliga listor till att följa det svenska katolska Ordot och översatte språkkomponenterna i "outputen" till svenska.
Resultatet av programmet blir när man använder det en komplett digital liturgisk kalender på svenska för varje dag på året med firningsdagarna i ordinarie form av den romerska riten, i enlighet med Stockholms katolska stifts ordning - inklusive info om firningsgrad och liturgisk färg, för det år man anger för programmet.
Sedan jag blev färdig med det projektet har jag letat efter ett motsvarande program för extraordinarie form att justera till att generera en svensk kalender på samma sätt. Det visade sig dock vara närapå omöjligt, och till slut tröttnade jag på att leta och vänta på andras program att kristallisera sig, så jag bestämde mig för ett par veckor sedan att göra jobbet själv.
Jag tog således informationen om de svenska firningsdagarna enligt 1962 års kalender (finns bl.a. återgiven i Missale Parvum) och började skriva ihop ett program som genererade först alla sön- och helgdagar, sedan jobbade jag vidare tills jag till slut hade alla årets dagar, inklusive information om rang och liturgisk färg.
I skrivande stund har jag fått en första version klar, vars output nu korrekturläses av en kalenderkunnig bekant.
Jag skulle dock behöva fler kunniga korrekturläsare - jag är nämligen inte helt säker på att jag förstått alla trumfregler och hur IV:e klass/Kommemorationer fungerar beroende på vad de sammanfaller med. Får jag hjälp är det dock hyfsat enkelt att göra nödvändiga justeringar.
I sina första versioner kommer programmet bestå av ett antal AppleScripts, och kommer vara svårt för andra att enkelt översätta till andra språk (själva namn-, datum-, färg- och rangdelarna av koden är inte lika pedagogiskt och lättändrat upplagda som i RomCal), men om jag inte tröttnar på projektet när jag är nöjd med vad de genererar tänker jag mig att göra om programmet till ett desktop-program som vem som helst kan använda, kanske även de stackars människor som inte har Mac.
Det sistnämnda ligger dock mycket långt in i framtiden, eftersom programmet isåfall troligen skulle behöva skrivas om helt, något jag troligen inte har vare sig tid eller ork till under överskådlig framtid.
Vill någon hjälpa mig med projektet är det bara att höra av sig!
venerdì, aprile 05, 2013
martedì, aprile 24, 2012
Fritidspyssel aka konceptbild anno 2012
Om någon mot förmodan undrar vad jag gör när jag får en ostörd timme eller två är svaret för tillfället... En ny konceptbild!
Resultatet hitintills är som ni genast ser inte alls färdigt, men visst är det lite kul att få en idé om hur kyrkan sett ut idag om somliga destruktiva individer inte fått fria händer?
Resultatet hitintills är som ni genast ser inte alls färdigt, men visst är det lite kul att få en idé om hur kyrkan sett ut idag om somliga destruktiva individer inte fått fria händer?
lunedì, aprile 09, 2012
Katolsk kalender på mobilen
För alla som har smartphones (till exempel iPhone) finns nu en gratis digital prenumererbar katolsk kalender (Ordinarie form) för Stockholms katolska stift, helt på svenska! Alla läsare är välkommna att testa den och komma med eventuella korrekturer eller andra reaktioner.
Instruktioner:
1. Följ länken från din smartphone:
http://icalshare.com/calendars/5951
2. Tryck "subscribe" (blå knapp).
3. Vänta någon minut, sedan har du hela årets alla dagar med namn, firningsgrad och liturgisk färg i din mobils kalender! Om ni använder en bra kalenderapp (till exempel Weekcal på iPhone) kan ni dessutom ställa in så att de olika dagarna visas i rätt liturgisk färg.
Om ni finner denna tjänst tillfredställande är ni välkommna att sprida länken till andra som kan ha glädje av den!
/S
P.S. Jag ser över möjligheterna att få fram en motsvarighet också för extraordinarie form, men det kommer troligen ta ett tag innan det blir färdigt.
Instruktioner:
1. Följ länken från din smartphone:
http://icalshare.com/calendars/5951
2. Tryck "subscribe" (blå knapp).
3. Vänta någon minut, sedan har du hela årets alla dagar med namn, firningsgrad och liturgisk färg i din mobils kalender! Om ni använder en bra kalenderapp (till exempel Weekcal på iPhone) kan ni dessutom ställa in så att de olika dagarna visas i rätt liturgisk färg.
Om ni finner denna tjänst tillfredställande är ni välkommna att sprida länken till andra som kan ha glädje av den!
/S
P.S. Jag ser över möjligheterna att få fram en motsvarighet också för extraordinarie form, men det kommer troligen ta ett tag innan det blir färdigt.
lunedì, dicembre 19, 2011
Länge sedan sist...
Det är ganska länge sedan jag bloggade senast, och ärligt talat tänker jag inte be om ursäkt. Väldigt mycket har hänt i verkligheten (ni vet det där utanför internet) - jag har genomgått en del strapatser som inte varit så roliga, men jag har också fått en underbar son, som nu är drygt 1,5 år och sötare än vad som borde vara lagligt.
På den kyrkliga sidan har det också kommit goda nyheter: tabernaklet är äntligen tillbaka på sin plats, och de gamla statyerna är också tillbaka. Plötsligt blir det påtagligt hur estetiskt och kateketiskt handikappat det var fram tills nu. Äntligen symmetri, lugn, och Kristus i centrum! Nedan några bilder jag tog med mobilen häromveckan:
På den kyrkliga sidan har det också kommit goda nyheter: tabernaklet är äntligen tillbaka på sin plats, och de gamla statyerna är också tillbaka. Plötsligt blir det påtagligt hur estetiskt och kateketiskt handikappat det var fram tills nu. Äntligen symmetri, lugn, och Kristus i centrum! Nedan några bilder jag tog med mobilen häromveckan:
giovedì, febbraio 25, 2010
Malta är paradiset
Från tisdagens VIS:
STATISTICS FOR THE CATHOLIC CHURCH IN MALTA
VATICAN CITY, 23 FEB 2010 (VIS) - For the occasion of Benedict XVI's apostolic trip to Malta, due to take place on 17 and 18 April to commemorate the 1950th anniversary of St. Paul's shipwreck on the island, statistics have been published concerning the Catholic Church in that country. The information, updated to 31 December 2008, comes from the Central Statistical Office of the Church.
Malta, the capital city of which is Valletta, has a population of 443,000 of whom 418,000 (94.4 percent) are Catholic. There are 2 ecclesiastical circumscriptions and 85 parishes. Currently there are 9 bishops, 853 priests [418000/853= ca 490. De har mer än en präst per 500 katoliker. Jämför det med t.ex. Panama, som har nästan 7000 katoliker per präst. Sverige har en präst per 545 katoliker, vilket på pappret är nästan lika bra som Malta, men har i gengäld ett flertal gifta präster (som pga familjeansvar inte kan ta på sig i närheten av en vanlig prästs hela arbetsbörda), och ett gigantiskt geografiskt område att täcka (Sverige: nästan en halv miljon km2, Malta: en tiondel av Gotlands storlek...)] , 1,143 religious, 43 lay members of secular institutes and 1,231 catechists. Minor seminarians number 269 [Man måste ändå älska ett land som inte avskaffat de mindre seminarierna och praktfull utsmyckning av kyrkorna på högtider] and major seminarians 91.
A total of 17,786 students attend 80 centres of Catholic education, from kindergartens to universities. Other institutions belonging to the Church or run by priests or religious in Malta include 24 homes for the elderly or disabled, 26 orphanages and nurseries, 9 family counselling centres and other pro-life centres, 24 centres for education and social rehabilitation, and 4 institutions of other kinds.
OP/STATISTICS MALTA/... VIS 100223 (190)
STATISTICS FOR THE CATHOLIC CHURCH IN MALTA
VATICAN CITY, 23 FEB 2010 (VIS) - For the occasion of Benedict XVI's apostolic trip to Malta, due to take place on 17 and 18 April to commemorate the 1950th anniversary of St. Paul's shipwreck on the island, statistics have been published concerning the Catholic Church in that country. The information, updated to 31 December 2008, comes from the Central Statistical Office of the Church.
Malta, the capital city of which is Valletta, has a population of 443,000 of whom 418,000 (94.4 percent) are Catholic. There are 2 ecclesiastical circumscriptions and 85 parishes. Currently there are 9 bishops, 853 priests [418000/853= ca 490. De har mer än en präst per 500 katoliker. Jämför det med t.ex. Panama, som har nästan 7000 katoliker per präst. Sverige har en präst per 545 katoliker, vilket på pappret är nästan lika bra som Malta, men har i gengäld ett flertal gifta präster (som pga familjeansvar inte kan ta på sig i närheten av en vanlig prästs hela arbetsbörda), och ett gigantiskt geografiskt område att täcka (Sverige: nästan en halv miljon km2, Malta: en tiondel av Gotlands storlek...)] , 1,143 religious, 43 lay members of secular institutes and 1,231 catechists. Minor seminarians number 269 [Man måste ändå älska ett land som inte avskaffat de mindre seminarierna och praktfull utsmyckning av kyrkorna på högtider] and major seminarians 91.
A total of 17,786 students attend 80 centres of Catholic education, from kindergartens to universities. Other institutions belonging to the Church or run by priests or religious in Malta include 24 homes for the elderly or disabled, 26 orphanages and nurseries, 9 family counselling centres and other pro-life centres, 24 centres for education and social rehabilitation, and 4 institutions of other kinds.
OP/STATISTICS MALTA/... VIS 100223 (190)
Hade inte Malta varit ett så sjukligt varmt land på sommaren hade jag velat bosätta mig där. Jag var där för 5-6 år sedan och blev mycket positivt överraskad. Om klimatförändringarna bara gör Malta europatempererat så ska jag baske mig flytta familjen dit.
giovedì, dicembre 10, 2009
Vad ville Andra Vatikankonciliet beträffande liturgin?
Frågan i inläggets rubrik föranleddes av en kommentar på ett tidigare inlägg, där skribenten ville att jag skulle utveckla tankegången om föredragandet av den äldre liturgin "trots" ett icke-avståndstagande från Andre Vatikankonciliet.
För att besvara frågan bör vi ställa oss den enkla frågan Vad sade Andra Vatikankonciliet om liturgin?
Man måste här komma ihåg att den nya mässformen visserligen uppkom efter konciliet, och i den meningen kan anses vara en frukt av det, men att det just faktiskt tillkom efter konciliet, dvs det var inte den mässa som firades under konciliet, och det var heller inte konciliet som promulgerade den nya mässordningen eller ens, nota bene, beslutade att en helt ny mässordning skulle införas.
Så - Vad var det konciliet beslutade, vad var det det efterfrågade, och vad efterfrågades inte?
Vad jag förstår så fanns bara ett mycket litet fåtal direkta beslut om liturgin, varav jag känner till två:
• Att Josef skulle införas i kanonbönen, och
• Att folkspråket fick användas vid pastoralt behov (t.ex. i missionsländer)
Det kan också hända att det var konciliet (dvs inte påven vid ett senare tillfälle) som återinförde tillståndet att ta emot Kristus även under vinets gestalt, men det är jag inte hundra på.
Konciliet efterfrågade "aktivt deltagande" från lekfolket. Detta är en formulering som fått väldigt skilda tolkningar i olika läger. Den värsta extremen ser vi i (ffa den tyskspråkiga världens) skräckexempel där lekfolk läser med i kanonbönen, kvinnor klär sig och agerar som om de var präster/diakoner, och poänglösa "kulturella" danser dansas kring altaret. Den mer sannolikt korrekta tolkningen är den som verkar delas av de tidigare påvarna i deras efterfrågan av samma sak: låt lekfolket sjunga med i Mässans kyriale och, om så är möjligt, proprium. Låt lekfolket också, och kanske framförallt, vara aktivt uppmärksamma, förstå bättre vad som händer, läsa med, tyst eller högt, i de delar som ministranten annars skulle läsa själv.
Konciliet efterfrågade däremot INTE:
• Att prästen skulle stå vänd mot folket
• Att latinet skulle ersättas helt av folkspråket
• Att man skulle strunta i att sjunga propriet
• Att kanonbönen skulle skrivas om eller alternativa sådana skulle formuleras
• Att tabernakel och altaren världen över skulle flyttas eller förstöras
• Att kommunionen skulle få tas emot i handen (detta är fortfarande en avvikelse, som den lokale biskopen måste tillåta)
Utifrån vad som står härovan med mera menar jag och vad jag skulle tro är de flesta traditionellt sinnade katolikerna, att det inte var något fel på konciliet i sig. Felet som begicks var den efterkonciliära grupp som skrev ihop en urvattnad version av Mässan, som Paulus VI trots tvekan (tyvärr) godkände. Naturligtvis är denna form av mässa giltig och en nådekälla, men den är enligt många på många sätt bara en vag skugga av vad den traditionella mässan är och var.
Ett exempel på en mycket allvarlig skillnad som knappast var konciliets vilja är att man ändrade i konsekrationsorden för kalken. Något sådant är bland det värsta man kan göra, och jag kan sätta min hatt på att konciliet hade direkt förbjudit det om de vetat att det skulle finnas tillstymmelse till risk för detta.
Men det trodde de inte. Varför? Jo, för att vad de såg framför sig var den traditionella mässan, med Josef i kanonbönen, och med ett musikaliskt och bönemässigt engagerat deltagande från lekfolkets sida. De hade inte föresatsen att orsaka ett Novus Ordo Missae, utan "bara" att präster och lekfolk skulle återupptäcka "sin" invanda mässa, aktivt följa med i den, engagera sig det värdiga firandet av den, sjunga med i den: kort sagt inte en ny utan en revitaliserad mässa.
Så - för att göra en lång historia kort:
Vad jag personligen önskar är helt enkelt Mässan så som konciliet ville ha den: värdigt firad och med engagerat lekfolk. Inte trots, utan med kraftigt stöd i Andra Vatikankonciliet. Förhoppningsvis kommer snart den dag då Mässan, i enlighet med konciliets vilja, ser ut som dess mässa, och med det aktiva deltagande det efterfrågade.
För att besvara frågan bör vi ställa oss den enkla frågan Vad sade Andra Vatikankonciliet om liturgin?
Man måste här komma ihåg att den nya mässformen visserligen uppkom efter konciliet, och i den meningen kan anses vara en frukt av det, men att det just faktiskt tillkom efter konciliet, dvs det var inte den mässa som firades under konciliet, och det var heller inte konciliet som promulgerade den nya mässordningen eller ens, nota bene, beslutade att en helt ny mässordning skulle införas.
Så - Vad var det konciliet beslutade, vad var det det efterfrågade, och vad efterfrågades inte?
Vad jag förstår så fanns bara ett mycket litet fåtal direkta beslut om liturgin, varav jag känner till två:
• Att Josef skulle införas i kanonbönen, och
• Att folkspråket fick användas vid pastoralt behov (t.ex. i missionsländer)
Det kan också hända att det var konciliet (dvs inte påven vid ett senare tillfälle) som återinförde tillståndet att ta emot Kristus även under vinets gestalt, men det är jag inte hundra på.
Konciliet efterfrågade "aktivt deltagande" från lekfolket. Detta är en formulering som fått väldigt skilda tolkningar i olika läger. Den värsta extremen ser vi i (ffa den tyskspråkiga världens) skräckexempel där lekfolk läser med i kanonbönen, kvinnor klär sig och agerar som om de var präster/diakoner, och poänglösa "kulturella" danser dansas kring altaret. Den mer sannolikt korrekta tolkningen är den som verkar delas av de tidigare påvarna i deras efterfrågan av samma sak: låt lekfolket sjunga med i Mässans kyriale och, om så är möjligt, proprium. Låt lekfolket också, och kanske framförallt, vara aktivt uppmärksamma, förstå bättre vad som händer, läsa med, tyst eller högt, i de delar som ministranten annars skulle läsa själv.
Konciliet efterfrågade däremot INTE:
• Att prästen skulle stå vänd mot folket
• Att latinet skulle ersättas helt av folkspråket
• Att man skulle strunta i att sjunga propriet
• Att kanonbönen skulle skrivas om eller alternativa sådana skulle formuleras
• Att tabernakel och altaren världen över skulle flyttas eller förstöras
• Att kommunionen skulle få tas emot i handen (detta är fortfarande en avvikelse, som den lokale biskopen måste tillåta)
Utifrån vad som står härovan med mera menar jag och vad jag skulle tro är de flesta traditionellt sinnade katolikerna, att det inte var något fel på konciliet i sig. Felet som begicks var den efterkonciliära grupp som skrev ihop en urvattnad version av Mässan, som Paulus VI trots tvekan (tyvärr) godkände. Naturligtvis är denna form av mässa giltig och en nådekälla, men den är enligt många på många sätt bara en vag skugga av vad den traditionella mässan är och var.
Ett exempel på en mycket allvarlig skillnad som knappast var konciliets vilja är att man ändrade i konsekrationsorden för kalken. Något sådant är bland det värsta man kan göra, och jag kan sätta min hatt på att konciliet hade direkt förbjudit det om de vetat att det skulle finnas tillstymmelse till risk för detta.
Men det trodde de inte. Varför? Jo, för att vad de såg framför sig var den traditionella mässan, med Josef i kanonbönen, och med ett musikaliskt och bönemässigt engagerat deltagande från lekfolkets sida. De hade inte föresatsen att orsaka ett Novus Ordo Missae, utan "bara" att präster och lekfolk skulle återupptäcka "sin" invanda mässa, aktivt följa med i den, engagera sig det värdiga firandet av den, sjunga med i den: kort sagt inte en ny utan en revitaliserad mässa.
Så - för att göra en lång historia kort:
Vad jag personligen önskar är helt enkelt Mässan så som konciliet ville ha den: värdigt firad och med engagerat lekfolk. Inte trots, utan med kraftigt stöd i Andra Vatikankonciliet. Förhoppningsvis kommer snart den dag då Mässan, i enlighet med konciliets vilja, ser ut som dess mässa, och med det aktiva deltagande det efterfrågade.
domenica, ottobre 25, 2009
lunedì, settembre 14, 2009
2 år
Den gångna dagen var tvåårsdagen av Summorum Pontificum. Många vet inte vad det är, eller ens hur man stavar till det. Men faktum är att det dokumentet radikalt förändrat människors inställning till katolsk liturgisk tradition.
SP trädde i kraft 14/9 2007 och innebär att varje enskild präst har rätt att fira Mässan enligt extraordinarie form (dvs Missale Romanum från 1962), att varje stabil grupp av troende (den behöver inte vara stor) som så önskar har rätt att begära att denna form av Mässan frambärs i sin församling, och att kyrkoherdarna är förpliktade att, om begäran inte är orimlig, besvara detta behov, samt att inget särskilt tillstånd därtill behövs från biskopens sida.
Jag själv (och bekanta till mig) har noterat hur man efter SP slutat göra den mentala kopplingen mellan liturgisk tradition och schismatiska tendenser. Innan SP var den gamla liturgin något man på sin yttersta höjd kunde hämta viss inspiration från i firandet av den nya liturgin, men att föredra den faktiska äldre liturgin var även i de frommaste katolikers sinnen mer eller mindre likvärdigt med att vara krypto-SSPXare, schismatiker eller förkastare av V2.
Nu ser man något helt annat - de som går till Mässan i den äldre formen upptäcker alltmer sin egen rit, fördjupar vördnaden för sakramentet, och lär sig att uppskatta liturgin på ett djupare plan. De ser ingen som helst koppling till schismatiska rörelser utan enbart till sina rötter - detta sätt att fira Mässan har tusentals helgon haaft som sin källa till helighet och tillväxt i tron.
Den äldre liturgin är inte längre en källa till misstankar och anklagelser, utan en källa till fördjupad vördnad, värdig liturgi och större ortodoxi, vilka alla spiller över på den nya liturgin.
Stort tack till Benedikt XVI! Må han regera länge!
SP trädde i kraft 14/9 2007 och innebär att varje enskild präst har rätt att fira Mässan enligt extraordinarie form (dvs Missale Romanum från 1962), att varje stabil grupp av troende (den behöver inte vara stor) som så önskar har rätt att begära att denna form av Mässan frambärs i sin församling, och att kyrkoherdarna är förpliktade att, om begäran inte är orimlig, besvara detta behov, samt att inget särskilt tillstånd därtill behövs från biskopens sida.
Jag själv (och bekanta till mig) har noterat hur man efter SP slutat göra den mentala kopplingen mellan liturgisk tradition och schismatiska tendenser. Innan SP var den gamla liturgin något man på sin yttersta höjd kunde hämta viss inspiration från i firandet av den nya liturgin, men att föredra den faktiska äldre liturgin var även i de frommaste katolikers sinnen mer eller mindre likvärdigt med att vara krypto-SSPXare, schismatiker eller förkastare av V2.
Nu ser man något helt annat - de som går till Mässan i den äldre formen upptäcker alltmer sin egen rit, fördjupar vördnaden för sakramentet, och lär sig att uppskatta liturgin på ett djupare plan. De ser ingen som helst koppling till schismatiska rörelser utan enbart till sina rötter - detta sätt att fira Mässan har tusentals helgon haaft som sin källa till helighet och tillväxt i tron.
Den äldre liturgin är inte längre en källa till misstankar och anklagelser, utan en källa till fördjupad vördnad, värdig liturgi och större ortodoxi, vilka alla spiller över på den nya liturgin.
Stort tack till Benedikt XVI! Må han regera länge!
giovedì, agosto 27, 2009
Missale Parvum!
Nu när Missale Parvum kommit vill jag uppmana alla att köpa den på Lilla Therese Bokhandel, den enda katolska bokhandeln jag känner till i Sverige som vill koncentrera sig på traditionellt katolsk litteratur. Kostar exakt lika mycket som att köpa direkt från Catholica, men det ger dessutom en varm känsla i hjärtat :)
domenica, agosto 23, 2009
Video: Missa Cantata i Kristus Konungen 15 aug 2009
Om intresse finns för videoinspelning av den Missa Cantata som firades i Kristus Konungen 15 aug 2009, så kan jag meddela att en sådan genomfördes:
lunedì, giugno 29, 2009
mercoledì, giugno 24, 2009
Sevärd intervju med b. Fellay (generalsuperior för SSPX)
Efter att ha sett denna video nyanserades min bild av SSPX åt det positiva hållet. Biskop Fellay verkar vara en god person och även om de olagliga biskopsvigningarna var ett dåligt val (och ett regelbrott), så tror jag honom vad gäller att de själva inte avsåg annat än att försäkra det fortsatta firandet av samtliga sakrament enligt den traditionella formen. De framstår inte som de trotsare jag haft bilden av att de var. Se och lyssna själva:
Iscriviti a:
Post (Atom)
Post
