Renoveringen - eller om man skall vara korrekt restaureringen - av Maria- och Josefstatyerna fick mig att fundera på hur det skulle se ut i verkligheten om man ställde tillbaka dem på sina ursprungliga platser. När jag, medelst ett bra bildredigeringsprogram, klippt och klistrat ihop en sådan bild blev det genast uppenbart att tabernaklet måste flyttas. Naturligtvis flyttade jag det till den fula mörkblåa ruta i absiden som avslöjar dess ursprungliga plats. När tabernaklet var på plats uppkom behovet av att höja altaret, vilket jag gjorde, och passade på att bredda detsamtidigt, till ungefär samma bredd som det ursprungligen hade. Jag fick syn på en bild med evangelieambonen och passade på att infoga den också, när jag ändå var igång. Nuvarande ambo fick bli epistelambon och bytte därmed sida.
Symmetrin är inte helt fullbordad, men det beror främst på att epistelambonen borde vara i liknande stil som evangelieambonen.
Reaktioner och kommentarer är välkomna!
Kom ihåg att det är en konceptbild, inte mer än så. Att vissa detaljer ser overkliga ut beror dels på detta, och dels på att jag inte är något proffs på bildredigering. Spridning av bilden är enbart tillåten med referens till mig och länk till denna sida.
Post
6 commenti:
Det finns de som hävdar att det är fel att prästen är vänd med ryggen mot tabernaklet medan han firar mässan. Följden blir att om man firar mässan versus populum och tabernaklet är i mitten, så måste det sitta tillräckligt högt upp för att inte befinna sig bakom ryggen på prästen. Vad säger du om detta? Var är egentligen den ideala platsen för tabernaklet i förhållande till ett versus populum-altare?
Det första jag vill säga är att personer som hävdar att versus Deum är fel, är att de har fel. En praxis som varit påbjuden kan inte plötsligt vara fel.
Ska man diskutera placering av tabernaklet måste man börja i rätt ände.
Vem eller var är centrum i Kyrkan och i Mässan? Naturligtvis Jesus. Kyrkan föreskriver att tabernaklet skall ha en framträdande plats i koret, annars i ett sidokapell.
I kyrkor med klassisk basilikaarkitektur är den enda framträdande korplatsen mitten.
Till din fråga. Min uppfattning är att den bästa placeringen är så att tabernaklet kan nås från framsidan av altaret, vilket som du förstår omöjliggör versus populum.
Ska man nödvändigt ha ett altare som tillåter versus populum så kan jag mycket väl tänka mig att man skulle höja upp tabernaklet ytterligare. Det skulle göra fokus på tabernaklet större, och ge prästen möjlighet att fokusera mer på Kristi reella närvaro i tabernaklet under Mässan, då den firas versus Deum ("ad orientem" betyder inte alltid samma sak), och för lekfolket oberoende av om den firas med prästens rygg vänd mot Gud eller om han leder folkets uppmärksamhet mot Honom.
Överhuvudtaget tycker jag att versus populum är distraherande, en inställning jag har både med avseende på ordinarie form och det (förhoppningsvis aldrig realiserade) hypotetiska fallet av extraordinarie form på detta vis.
Hoppas att jag besvarade din fråga...
En annan tanke som slagit mig är att altarbaldakiner är häftiga, och skulle jag inte från början sett det som i praktiken (ekonomi och motviljor/rädslor) omöjligt att realisera inom en överskådlig framtid, så hade jag nog inkluderat en sådan i mitt renoveringsförslag.
Det jag hafsat ihop på bilden tycks mig fullt realistiskt, det enda jag skulle tillägga i efterhand är kommunionbänk och en mer matchande epistelambon.
... jag kom på en sak till som behöver läggas till: återställa sidoaltarna (där Maria & Josef står). Altarstenarna är borta nu, och det finns för lite plats för ljus och blommor.
Jag har för mig att altarbaldakin bara är tillåten i kyrkor med titeln basilikor. Jag har än så länge inte hittat någon officiell texter som stöder mitt antagande med enligt wikipedia är det så:
"The privileges attached to the status of basilica, which is conferred by Papal Brief, include a certain precedence before other churches, the right of the conopaeum (a baldachin resembling an umbrella; also called umbraculum, ombrellino, papilio, sinicchio, etc.) and the bell (tintinnabulum), which are carried side by side in procession at the head of the clergy on state occasions, and the cappa magna which is worn by the canons or secular members of the collegiate chapter when assisting at the Divine Office."
Magnus A
Men ombrellinon är den som bärs an en person - jag syftade på den fasta altarbaldakinen med fyra pelare.
Du har rätt. Mitt antagande har jag inte funnit stöd någonstans inte heller i den text jag läste alldeles för snabbt på wikipedia.
Posta un commento